Bootsy Collins To Play First Avenue

Person’s experiences of living with congestive heart failure–a systematic literature review/Personers upplevelse av att leva med kronisk hjartsvikt–systematisk litteraturstudie.

Nursing Science & Research in the Nordic Countries September 22, 2008 | Barremo, Ann-Sofi; Bruce, Elisabeth; Salander, Monica; Sundin, Karin ABSTRACT Background: Heart failure is a clinical syndrome where the heart is no longer able to maintain adequate blood circulation to the tissue. Many suffer from symptoms difficult to handle such as dyspnoea, fatigue, and physical weakness.

Aim: The purpose of the study was to investigate peoples’ experiences of living with congestive heart failure.

Method: A systematic literature review was used. Relevant articles were found in the Medline and Cinahl databases. The articles were examined, classified and critically appraised. Twenty articles were included. A qualitative content analysis was used to organize the results.

Results: The results are described in three main categories: losses, protecting independences and readjustment. The category ‘losses’ details physical, emotional and social changes that people experience as losses caused by the debilitating symptoms of heart failure. The category ‘protecting independences’ shows the different ways in which people try to keep control over their lives. The category ‘readjustment’ presents how people try to seek a new ‘wholeness’ in life after the changes heart failure have caused by using acceptance, adaptation and finding new meanings.

Conclusion: Living with congestive heart failure can be experienced as a synopsis of the <> on a continuum, a time axle; from falling ill to seeking a new meaning in life.

********** Bakgrund Antal personer som insjuknar i hjartsvikt okar i vastvarlden (1,2). Hjartsvikt ar en kronisk sjukdom med sviktande hjartmuskelfunktion som kroppen forsoker kompensera. Dessa kompensationsmekanismer far till slut motsatt effekt vilket leder till svara konsekvenser (3). Hjartsviktens svarighetsgrad delas in i fyra klasser enligt New York Heart Association, NYHA I- IV, fran nedsatt hjartfunktion utan nagra symtom till symtom redan i vila (4). Symtom som personer med kronisk hjartsvikt vanligtvis drabbas av ar uttalad andnod (5), hosta, okade urinmangder (6), odem (3), illamaende, aptitloshet (7), forsamrad somn, trotthet (7-9), depressiva symtom (10-11), samt nedsatt fysisk funktion (12-17).

Att drabbas av kronisk sjukdom kan leda till en kansla av sarbarhet, vilsenhet och ensamhet (18). Kroppen kommer i fokus pa ett annat satt an den gjorde utan sjukdom. Det som tidigare var kant och tryggt med kroppen har blivit alltmer okontrollerbart (19). Vid insjuknande i hjartsvikt finns ofta svarigheter att sjalvstandigt klara av det dagliga livet och att medverka i det sociala livet pa samma satt som forr (20). Hjartsvikten orsakar trotthet som upplevs som brist pa fysisk energi. Det leder ofta till bristande overensstammelse mellan individens kapacitet och intentioner (21). Att leva med svar kronisk hjartsvikt innebar att inte veta vad som vantar imorgon, eftersom symtomen ar komplexa, mangfacetterade och oforutsagbara. Sjukdomsforloppet kan upplevas som en <>, en pendling mellan forsamring och forbattring (22-23).

De flesta studier betraffande personer med hjartsvikt skildras utifran symtom och upplevelser som i huvudsak blivit beskrivna av andra an personen med hjartsvikt (24). Det ar onskvart med en okad kunskap och forstaelse betraffande hur personer med hjartsvikt upplever sin situation. Darfor var syftet med denna litteraturstudie att utforska personers egna upplevelser av att leva med kronisk hjartsvikt.

Metod Litteratursokning En systematisk litteratursokning som utgick fran syftet genomfordes (25). Inklusionskriterier var man och kvinnor over 45 ar med hjartsvikt klassificerad I-IV enligt NYHA kriterierna (4), kvalitativa och kvantitativa artiklar skrivna pa engelska. Exklusionskriterier var oversiktsartiklar, studier betraffande personer med demens och barn, samt artiklar publicerade fore 1995. Litteratursokning gjordes via databaserna Cinahl och Medline/PubMed.

Urval Artiklarna valdes ut om de inneholl en etisk reflektion (26-27), om studiernas giltighet och palitlighet diskuterades, om deras titlar, abstrakt eller nyckelord svarade mot studies syfte. Av de utvalda artiklarna hittades sju relevanta artiklar i Cinahl och sexton artiklar i Medline/Pubmed, varav tre var dubbletter. attuversecouponcodenow.net att uverse coupon code

Procedur De tjugo utvalda artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades med hjalp av kvalitetsgranskningsprotokoll for kvalitativa studier (n=17), kvalitetsgranskningsprotokoll for kvantitativa studier (n=2), samt en artikel granskades med bada kvalitetsgranskningsprotokollen (28).

Analys En kvalitativ innehallsanalys genomfordes pa de 20 utvalda artiklarnas resultat. Syftet var att organisera, skapa struktur och finna mening i det insamlade materialet (26). Artiklarna lastes forst i sin helhet for att fa en forsta forstaelse. Darefter lastes artiklarnas resultat igen ett flertal ganger for att finna en djupare forstaelse. De meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut. Meningsenheter med liknande betydelse fordes ihop och tolkades tillsammans for att abstraheras till underkategorier. Darefter sorterades alla underkategorier med samma betydelser ihop och huvudkategori konstruerades.

Resultat Huvudresultatet indelades i tre kategorier: Forluster; Varna oberoendet; och Nyorientering. Resultatet presenteras med huvudkategorier som overrubriker och underkategorier som underrubriker.

Forluster Upplevelser av fysiska forluster Ett flertal av de svarigheter som personer med kronisk hjartsvikt upplevde orsakades av fysiska forluster som ledde till inskrankningar i det dagliga livet. Symtom sasom andnod, trotthet och nedsatt energi (29-32) var patagliga. Forlust av aktiviteter pga. muskelsvaghet (30, 33-37), svarigheter att ligga ned, ett okat somnbehov samt nedsatt alkoholtolerans (33) paverkade vardagen. Likasa torst, torr mun, nedsatt aptit tillsammans med trottheten medforde ett forsamrat forhallande till mat (38). Forsamringar upplevdes aven i det sexuella intresset och formagan p.g.a. de fysiska symtomen (31, 37) och/eller orsakad av lakemedel (33). Andnoden och den svullna odematosa kroppen kunde upplevas som att drunkna (34, 39) speciellt pa morgonen (31, 34).

<> (34, s. 35) Nedsatt energi (35) och stord nattsomn pga. hosta och/eller urindrivande medicinering orsakade okat somnbehov dagtid (40). De fysiska symtomen ledde aven till kognitiva konsekvenser sasom koncentrationssvarigheter och nedsatt intellektuell formaga (33, 40). Detta upplevdes orsaka forlust av den kontroll de tidigare haft (32).

Emotionella uttryck for forluster Att insjukna i kronisk hjartsvikt innebar stora forandringar i livet, som kunde upplevas chockartat (31). I det tidiga skedet av hjartsvikt orsakade de fysiska symtomen ofta upplevelser av angest, nervositet, radsla (33) samt nedstamdhet (34). Dessa kanslor forandrades ofta nar personen levt med hjartsvikt en tid. Personer med hjartsvikt beskrev att de i borjan av sjukdomsprocessen upplevde irritation, bitterhet och tomhetskanslor i samband med funderingar pa varfor de insjuknat samt pa grund av omgivningens reaktioner. De uttryckte att de levde med mycket ilska och att svagheten som tillstandet orsakat irriterade dem. De upplevde personlighetsforandringar som bidrog till radsla infor det dagliga livet och infor doden vilket var nagot helt nytt och skrammande (31). De upplevde leda, frustration, depression, skuld, otalighet men aven avundsjuka pa friska personer (34). De upplevde sig aven otrygga och misstanksamma i relationen till andra och till vardpersonal, nagot som de tidigare inte haft problem med (29). Att inte ha fullstandig kontroll over sjukdomstillstandet innebar oro infor doden, vardagliga bestyr och ekonomin (32, 41).

Kanslomassig kontroll ansags svarare att uppna an anpassning till det dagliga livets krav. Kanslor av att vara arg, mindre lycklig och att standigt kampa mot sin radsla upplevdes (32). Det var lattare att acceptera fysiska smartor an svarigheter att orka med det psykiska, sasom att halla skenet uppe infor sig sjalv och andra (36). En kamp utspelades mellan att forsoka forsta tillstandet och hantera lakemedlen och symtomen orsakade av hjartsvikten (39). Det fanns aven en besvikelse over bristande information (33, 36, 42-43) som orsakade oro infor den ovissa framtiden. Kanslor som hopploshet, sjalvforebraelser och otillfredsstallelse i livet (41), forlust av hopp om framtiden, radsla och oro over att inte kunna ta hand om sig sjalv langre och bli en borda for andra var pataglig (29, 31-32, 35-36, 41).

De hade varken kant sig lugna eller trygga av att vistas pa sjukhus. Anledningen var att de upplevt smartsamma procedurer, forlorad kontroll och nara doden upplevelser, vilket aven bidrog till att de vantade lange med att ater uppsoka vard vid symtomforsamring (34). Ytterligare en anledning var att vardpersonalen hade makten att bestamma over vardvalet. Att vara beroendet av vardpersonalen skapade en kansla av otrygghet och en del patienter upplevde att de kande sig mindre varda och att personalen inte beaktade deras behov. Samtidigt framholls aven att de upplevde det tryggt att bli bekraftad och igenkand under vardtiden (44).

Upplevelser av sociala forluster Eftersom bade den fysiska och mentala kapaciteten ofta var nedsatt upplevde personer med kronisk hjartsvikt att de inte klarade av att uppratthalla tidigare socialt liv (33). Upplevelse av social isolering kunde uppsta pa grund av de begransningar som uppkommit genom minskad social aktivitet, restriktioner gallande vatska, diet, rokning och alkohol i det dagliga livet. Detta kunde upplevas betungande (31, 33-34, 41, 45). Vissa skamdes for att de inte madde bra och att de inte gick att lita pa nar det gallde att delta i olika sociala aktiviteter. Exempelvis saknades gladjen over att ata pa restaurang eftersom det inte upplevdes som tidigare. aven formagan att vara sexuellt aktiv upplevdes forlorad. De upplevde att de inte langre kunde krava av sin partner att stanna kvar hos dem och darigenom tvinga partnern att leva i celibat (33). Kanslan av ensamhet upplevdes storre da inte nagra anhoriga fanns i narheten (36).

<>. << ... other people got a life.

You can’t depend on them. You know, you take away their life because you can’t do anything>> (31, s. 13) Varna oberoendet Strategier som hjalp for att hantera det dagliga livet En stravan att forsoka hitta satt som underlattade vardagen fanns. Nar andnoden var som varst skapade personer med hjartsvikt kontroll over den genom att vara lugn samt genom olika egenvardsatgarder. De upplevde ett behov av att klara sig sjalva och anpassade sig darfor till det nya tillstandet genom att utveckla nya metoder, rutiner och/eller strategier for att oka sitt oberoende (29, 38-40). De kunde valja bort praktiska goromal sasom stadning for att i ovrigt sjalva klara av det dagliga livet (32) eller att de valde bort fritidsaktiviteter for att istallet klara av att vara yrkesarbetande (43).

De forsokte anpassa sig till sitt nya liv genom att bibehalla sitt lugn, tanka positivt, inte oroa sig och vara tacksamma for att de levde och de uppskattade de ganger de kunde ta sig ut i sociala sammanhang. Erfarenheten av sjukdomen hade gjort dem medvetna om sina begransningar. De upplevde att lakemedlen hjalpte dem trots bieffekter (33). Trots trotthet och orkesloshet tvingade de sig sjalva att genomfora aktiviteter nar de i forvag bestamt sig for det (40). Att fa bibehalla oberoendet och kontrollen gav en kansla av vardighet, sjalvaktning och respekt (30).

Upplevelse av stod som hjalp for att sjalva hantera det dagliga livet Personer med hjartsvikt upplevde ofta ett behov av praktiskt stod fran sin omgivning for att sjalva klara vardagen (32,35,41). Ett behov av psykosocialt stod sasom relationen till familj och vanner upplevdes aven betydelsefullt for att bibehalla hoppet, framtidstron (41,45), lugnet och en battre hantering av somnsituationen (40). Att de hade nagon att vanda sig till gjorde att de kande sig tryggare (36). aven narheten till ett husdjur kunde vara av betydelse (32).

<> (32, s. 446) Det fanns aven ett upplevt behov av stod fran sjukvarden for att sjalva klara av livet med hjartsvikt. Det var stod fran de vardgivare som personerna kande fortroende for och kunde samtala med (29, 32, 41) och som bidrog med trost (39). De uppskattade aven stod fran vardpersonal for att kunna klara av sjukdomen i hemmet (30).

De har aven beskrivit att andlighet kunde ge dem hopp och stod i hanteringen av sjukdomen (32, 39, 45). Hjartsvikten upplevdes inte fa satta stopp for livet, de ansag att de ville fortsatta leva med hjalp av Gud och rad fran vardpersonalen (43).

Upplevelse av information som hjalp att hantera det dagliga livet Att erhalla information om hjartsvikten (47) kunde inge hopp om framtiden. Att fa vetskap om orsaken till att de drabbats, konsekvenser av hjartsvikten samt hur de bast skulle leva (42), till vem de kunde vanda sig vid forandringar av tillstandet (31, 42, 47) samt information om prognosen upplevdes betydelsefullt. For att forsoka skapa kontroll informerade de sig (45). aldre personer med hjartsvikt upplevde att de litade pa sitt eget omdome, vilket gjorde att de sjalva ansag att de kande nar de behovde skaffa sig mer information om sitt tillstand (29).

Behovet av forbattrad information upplevdes onskvart framforallt hos personer som av en handelse fatt diagnosen hjartsvikt (47). Att fa information om signaler och symtom ansags viktigast. Darefter kom information om medicinering, prognos, riskfaktorer, generell information, diet, aktivitet och slutligen psykologiska faktorer (48). Vissa personer foredrog skriven information och andra muntlig information (34). Nagra upplevde att de fick kunskap genom att sjalva lasa foldrar de fatt, vilket ingav stolthet (41). De onskade att informationen skulle vara objektiv och latt att forsta men framforallt ge svar pa de fragor de sjalva stallt samt att informationen formedlades utan stress (42).

Valet att inte vilja ha information Behov av att erhalla information upplevdes inte av alla samt kunde vara beroende av hur lange de levt med hjartsvikt. Vissa upplevde att de fatt tillrackligt med information redan. De uttryckte en radsla for att informationen skulle skapa angest och att hoppet om framtiden kunde forsvinna om de fick information om prognosen. Personerna medgav ocksa att de var medvetna om att de kommit till det stadiet i livet nar doden narmade sig vilket gjorde att de inte upplevde ett behov av information om prognosen, eftersom det anda inte forandrade nagot. Andra skal till att inte vilja motta information var att de inte skulle vara kapabla att forsta informationen om hjartsvikten och den medicinska behandlingen (42). Orsaken kunde aven vara ointresse, fornekelse av hjartsvikten eller att de overlamnade allt till vardpersonalen (47).

Nyorientering Existentiella funderingar Det faktum att livet snart var over hanterades pa olika satt. Bearbetningen genomfordes av vissa pa ett filosofiskt plan, medan andra organiserade sina affarer och satte upp mal for det som de ville hinna utratta innan livet var slut (30). Hur det hanterades var mer relaterat till aldern an till hjartsvikten (42). Upplevelsen av att ha haft ett bra liv kunde i vissa fall beframja en kansla av lugn och kanslan av att vara mer redo att do (44).

Efter att ha levt med hjartsvikt en langre tid uttryckte vissa personer att de blivit oppnare i sin andlighet och att de utforskade den mer an tidigare (32). Om en religios tro fanns i grunden kunde en kansla av frid (45) och lugn infinna sig och de upplevde da minskad radsla for doden (33). Hjartsvikten upplevdes ibland bidra till att den andliga tron forstarktes, att det var Gud som bestamde och att de darmed lade sitt liv i Guds hander (32). Vissa upplevde ocksa att hjartsvikten varnade om tillstandet och dess konsekvenser och sag darfor hjartsvikten som en gava. Hos andra fanns tvivel pa Gud och kanslor av att de inte forstod meningen med varfor de insjuknat (39).

Acceptans och anpassning Trots den sorg och de forluster som hjartsvikten orsakat kunde personer med kronisk hjartsvikt uppleva att de maste inse allvaret i sjukdomen och acceptera att livet hangde pa en skor trad (38, 41) for att kunna ga vidare med sina liv (32, 39-40). Vissa forsokte leva som om inget hant, men nar de stalldes infor viktiga val och beslut hade de hjartsvikten i sina tankar (31). Fysiska symtom som trotthet, orkesloshet och andningssvarigheter kunde ses som en naturlig del, de hade blivit mer medvetna om sina resurser som gladje och humor och forsokte ta tillvara pa dagen (44). Nar de hade insett att de maste leva med sin sjukdom och att de inte kunde paverka forloppet forsokte de strava efter sa bra livskvalitet som mojligt (43). Formagan att anpassa sig till en ny livsstil genom att utnyttja de resurser som de hade kvar och vila nar det behovdes, gjorde det mer mojligt att acceptera de begransningar som hjartsvikten orsakade (29, 31-33, 35).

Att erfara ny gladje i livet Personer med hjartsvikt som kommit till insikt om sitt tillstand och forlikat sig med detta kunde uppleva en ny gladje i livet. De forsokte njuta av livet och gora saker som de visste att de i framtiden kommer att vara oformogna att klara av. Trots svara orosmoment fanns ett hopp om framtiden (31). Formagan att fortfarande kunna vara en aning fysiskt aktiv kunde skapa en kansla av gladje hos dessa personer (33). De ansag att sma negativa saker inte fick stora, varje dag sags istallet som en valsignelse. Genom att hjalpa andra, ha sin Gudstro, utova sin hobby och/eller fritidsaktiviteter fann de trots sjukdomen en mening och tillfredstallelse i sina liv (39, 45).

Resultatdiskussion Att insjukna i hjartsvikt medfor forluster som paverkar det dagliga livet. Denna litteraturstudie visar att i sjukdomsprocessens borjan fokuserar ofta personen med hjartsvikt pa de fysiska forlusterna som hjartsvikten medfor och darmed finns en risk att hanteringen av det emotionella och sociala lidandet hindras. Detta overensstammer med Erikssons teori om lidande (49). Den oro som hjartsvikten ofta orsakar kan vara tung att ensam hantera. Studier har visat att for att orka ga vidare behover en sjuk och lidande person bekraftelse av en annan person (50-51). Denna bekraftelse kan formedla trost (52-55) och ge personen okad kraft och mojlighet att genomlida och bearbeta sin forandrade livssituation, vilket enligt Younger (56) kan leda till utveckling. Om forstaelse, bekraftelse och trost daremot uteblir sa kan det leda till ett onodigt ytterligare lidande som kan hindra bearbetningen av det existentiella lidandet (51, 57). Ekman et al. (29) visade i sin studie av personer med hjartsvikt att upplevelsen av trygghet i situationen bland annat paverkas av relationen till vardpersonalen.

Denna litteraturstudie visar att nar personer levt med hjartsvikt en tid och borjat inse konsekvenserna av sjukdomen kan en pendling mellan hopp och hopploshet infinna sig. Personerna kan da, i overensstammelse med lidandeteorier (50), forsoka att integrera den nya verkligheten pa ett sa funktionellt satt som mojligt samt forsoka varna oberoendet och ha en onskan om att vara delaktiga (51, 58). De kan da anvanda olika strategier och metoder for att forsoka behalla kontrollen och sjalva klara av att hantera vardagen sa att de inte utgor en belastning for andra. I linje med kristeorin (59) forsoker de finna en nyorientering i tillvaron. Denna litteraturstudie visar att de flesta studier som fokuserar pa upplevelsen hos personer med hjartsvikt har innehall som behandlat behovet av att varna oberoendet. Detta kan tolkas som att personer med hjartsvikt har en drivkraft som styrs av ett inneboende hopp om en nyordnad framtid. Detta gor det enligt Morse och Penrod (60) mojligt att kampa vidare och att inte ge upp. Det kan aven, i overensstammelse med Strandberg, astrom och Norbergs (61) studie, tolkas som att stavan efter att klara sig sjalv aven styrs av den egna oron och radslan over det kroniska tillstand de befinner sig i och att de inte vill vara beroende. Att fa vara i hoppet och strava efter ett meningsfullt liv ar patagligt i litteraturstudien. Detta har aven Benzein, Norberg och Saveman (62) funnit i sin studie nar de studerade hoppets betydelse for personer med cancer. see here att uverse coupon code

Den nyorientering som personer med hjartsvikt kan uppleva kan utifran Frankls teori om stravan efter meningsfullt liv (63) forstas som att personerna med hjartsvikt uppnatt forsoning i sitt tillstand. Resultatet i denna litteraturstudie visar hur personerna genom att anpassa sig till det nya tillstandet och sin nya identitet lyckats ga vidare med sina liv. Det kan forstas som att nya mojligheter och intressen fatt ersatta det som gatt forlorat och den sjalvbild som rubbats har ateruppbyggts (56, 60, 64). Nar personen med hjartsvikt genomlidit forandringar och funnit satt att hantera den nya tillvaron, sa kan enligt Morse och Pendron (60) en forlikning ha skett med den nya tillvaron aven kanslomassigt. Insikten om att inte kunna ta livet for givet kan ha gjort att de upptackt de sma tingens varde. For att sta ut med forandringar i den forandrade livssituationen sa gors forsok att se gladjen i det lilla (45) Slutsats Litteraturstudiens resultat visar pa att personer med hjartsvikt upplever ett behov av att motas med forstaelse for sitt forsamrade halsotillstand och sin nya livssituation som ar fylld av forluster. De behover stod med praktiska angelagenheter och med bearbetning mot nyorientering i livet. Samtidigt har de ett stort behov av att uppleva sjalvstandighet. Det ar av betydelse att vardpersonalen inser och beaktar dessa till synes motsatta behov.

Metoddiskussion Litteraturstudien utgick fran en fokuserad problemformulering samt syfte. Fragor formulerades utifran detta och anvandes som utgangspunkt for en planlagd systematisk sokning av vetenskapliga artiklar i databaser for att pa basta satt besvara fragorna. Anpassade kvalitetsgranskningsmallar (28) anvandes, av forfattarna oberoende av varandra for att minska subjektiviteten, nar de funna vetenskapliga artiklarna varderades systematiskt och kritiskt betraffande kvalitet, palitlighet och giltighet (25). Resultaten av granskningarna jamfordes och sammanfordes darefter. De i litteraturstudien anvanda artiklarna hade god kvalitet vilket innebar att studierna hade genomforts utifran redig problemformulering, det hade anvants en relevant och giltig metod och det fanns en tydlig metodbeskrivning och resultatredovisning. Vidare anvandes i var litteraturstudie formulerade fragor for att oka giltigheten, nar svaren plockades ut fran artiklarnas resultat. Svaren pa fragorna fran alla artiklar sammanfordes darefter till en text. aven upplevelser redovisade i artiklar genomforda med kvantitativ metod ingick i analysen (65). Darefter bearbetades texten med en kvalitativ innehallsanalys for att na en djupare forstaelse av upplevelser av att leva med kronisk hjartsvikt.

Akseptert for publisering 14.05.2008 Referenser (1.) McMurray JJ, Stewart S. Epidemiology, aetiology, and prognosis of heart failure. Heart 2000; 83: 596-602.

(2.) Schenk-Gustafsson K. (red). Kvinnohjartan -hjart- och karlsjukdomar hos kvinnor. Studentlitteratur, Lund 2003.

(3.) Asplund K, Berglund G, Lindgren S, Lindholm N. Internmedicin. Elanders Gummessons, Falkoping 2003.

(5.) Souza Caroci A, Lareau SC. Descriptors of dyspnoea by patients with chronic obstructive pulmonary disease versus congestive heart failure. Heart & Lung 2004; 33: 102-110.

(6.) Brostrom A, Stromberg A, Dahlstrom U, Fridlund B. Congestive heart failure, spouses’ support and the couple’s sleep situation: a critical incident technique analysis. Journal of Clinical Nursing 2003; 12: 223-233.

(7.) Jacobsson A, Pihl-Lindgren E, Fridlund B. Malnutrition in patients suffering from chronic heart failure; the nurse’s care. The European Journal of Heart Failure 2001; 3: 449-456.

(8.) Erickson VS, Westlake CA, Dracup KA, Woo MA, Hage A. Sleep disturbance symptoms in patients with heart failure. AACN Clinical Issues 2003; 14: 477-487.

(9.) Brostrom A, Stromberg A, Dahlstrom U, Fridlund B. Sleep difficulties, daytime sleepiness, and health-related quality of life in patients with chronic heart failure. Journal of Cardiovascular Nursing 2004; 19: 234-242.

(10.) Turvey CL, Schultz K, Arndt S, Wallace RB, Herzog R. Prevalence and correlates of depressive symptoms in a community sample of people suffering from heart failure. Journal of the American Geriatrics Society 2002; 50: 2003-2008.

(11.) Vaccarino V, Kasl SV, Abramson J, Krumholz, HM. Depressive symptoms and risk of functional decline and death in patients with heart failure. Journal of the American College of Cardiology 2001; 38: 199-205.

(12.) Grefberg N, Johansson LG. Medicinboken: Vard av patienter med invartes sjukdomar. akesson, Emmaboda 2003.

(13.) Ekman I, Fagerberg B, Lundman B. Health-related quality of life and sense of coherence among elderly patients with severe chronic heart failure in comparison with healthy controls. Heart & Lung 2002; 31: 94-101.

(14.) Westlake C, Dracup K, Creaser J, Livingston N, Heywood T, Huiskes BL, Fonarow G, Hamilton M. Correlates of health-related quality of life in patients with heart failure. Heart & Lung 2002; 31: 85-93.

(15.) Riedinger MS, Dracup KA, Brecht ML, Padilla G, Sarna L. Quality of life in patients with heart failure: Do gender differences exist? Heart & Lung 2001; 30: 105-116.

(16.) Riedinger MS, Dracup KA, Brecht ML. Quality of life in women with heart failure, normative groups, and patients with other chronic conditions. American Journal of Critical Care 2002; 11: 211-219.

(17.) Bennet SJ, Baker SL, Huster GA. Quality of life in women with heart failure. Health Care for Women International 1998; 19: 217-229.

(18.) Kralik D, Brown M, Koch T. Women’s experiences of ‘being diagnosed’ with a long-term illness. Journal of Advanced Nursing 2001; 33: 594-602.

(19.) Thygesen E. Pasientopplevelser og kronisk sykdom–en fenomenologisk studie av leddgiktpasienters livssituasjon. Vard i Norden 2001; 21: 25-29.

(20.) Clarke SP, Frasure-Smith N, Lesperance F, Bourassa MG. Psychosocial factors as predictors of functional status at 1 year in patients with left ventricular dysfunction. Research in Nursing & Health 2000; 23: 290-300.

(22.) Brannstrom M, Ekman I, Norberg A, Boman K, Strandberg G. Living with severe chronic heart failure in palliative advanced home care. European Journal of Cardiovascular Nursing 2006; 5: 295-302 (24.) Ekman I. Being old and living with severe chronic heart failure. Patients’ experiences and evalution of caring intervention. Umea University Medical Dissertations. New Series No 637- ISSN 0346-6612, Department of Nursing, Umea University, Umea, Sweden 1999.

(25.) Flemming K. Asking answerable questions. Evidence Based Nursing 1998; 1: 36-37 (26.) Polit DF, Beck CT. Nursing research. Principles and methods. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia 2004.

(27.) Sygeplejerskers Samarbejde i Norden. Ethical guidelines for nursing research in the Nordic countries. Oslo 1983.

(28.) Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvardnad–En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur, Lund 2006.

(29.) Ekman I, Ehnfors M, Norberg A. The meaning of living with severe chronic heart failure as narrated by elderly people. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2000; 14: 130-136.

(30.) Mooney J, Boxer E. Keeping heart failure patients at home. Australian Journal of Advanced nursing 2003; 21: 8-13.

(31.) Costello JA, Boblin S. What is the experience of men and women with congestive heart failure? Canadian Journal of Cardiovaskular Nursing 2004; 14: 9-20.

(32.) Rhodes DL, Bowles CL. Heart failure and its impact on older women’s lives. Journal of Advansed Nursing 2002; 39: 441-449.

(33.) Europe E, Tyni-Lenne R. Qualitative analysis of the male experience of heart failure. Heart & Lung 2004, 33, 227-234.

(34.) Zambroski CH. Qualitative analysis of living with heart failure. Heart & Lung 2003; 32: 32-40.

(35.) Martensson J, Karlsson JE, Fridlund B. Male patients with congestive heart failure and their conception of the life situation. Journal of Advanced Nursing 1997; 25: 579-586.

(36.) Martensson J, Karlsson JE, Fridlund B. Female patients with congestive heart failure: how they conceive their life situation. Journal of Advanced Nursing 1998; 28: 1216-1224.

(37.) Jaarsma T, Dracup K, Walden J, Stevenson LW. Sexual function in patients with advanced heart failure. Heart & Lung 1996; 25: 262-270.

(38.) Jacobsson A, Pihl E, Martensson J, Fridlund B. Emotions, the meaning of food and heart failure: a grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 2004; 46: 514-522.

(39.) Mahoney JS. An ethnographic approach to understanding the illness experiences of patients with congestive heart failure and their family members. Heart & Lung 2001; 30: 429-436.

(40.) Brostrom A, Stromberg A, Dahlstrom U, Fridlund B. Patients with congestive heart failure and their conceptions of their sleep situation. Journal of Advanced Nursing 2001; 34: 520-529.

(41.) Lough MA. Ongoing work of older adults at home after hospitalization. Journal of Advanced Nursing 1996; 23: 804-809.

(42.) agard A, Hermeren G, Herlitz J. When is a patient with heart failure adequately informed? A study of patients’ knowledge of and attitudes toward medical information. Heart & Lung 2004; 33: 219-226.

(43.) Stull DE, Starling R, Haas G, Young JB. Becoming a patient with heart failure. Heart & Lung 1999; 28: 284-292.

(44.) Ekman I, Lundman B, Norberg A. The meaning of hospital care, as narrated by elderly patients with chronic heart failure. Heart & Lung 1999; 28: 203-209.

(45.) Westlake C, Dracup K. Role of spirituality in adjustment of patients with advanced heart failure. Progress in Cardiovascular Nursing 2001; 16: 119-125.

(46.) Artinian NT, Harden JK, Kronenberg MW, Vander Wal JS, Daher E, Stephens Q, Bazzi RI. Pilot study of a Web-based compliance monitoring device for patients with congestive heart failure. Heart & Lung 2003; 32: 226-233.

(47.) Buetow SA, Coster GD. Do general practice patients with heart failure understand its nature and seriousness, and want improved information? Patient Education and Counseling 2001; 45: 181-185.

(48.) Clark JC, Lan VM. Heart failure patient learning needs after hospital discharge. Applied Nursing Research 2004; 17: 150-157.

(49.) Eriksson K. Den lidande manniskan. Liber Utbildning, Arlov 1994.

(50.) Eriksson K. Understanding the world of the patient, the suffering human being: the new clinical paradigm from nursing to caring. Advanced Practice Nursing Quarterly 1997; 3: 8-13.

(51.) Sundin K, Axelsson K, Jansson L, Norberg A. Suffering from care as expressed in the narratives of former patients in somatic wards. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2000; 14: 16-22.

(52.) Norberg A, Bergsten M, Lundman B. A model of consolation. Nursing Ethics 2001; 8: 544-553.

(53.) Sundin K, Norberg A, Jansson L. The meaning of skilled care providers’ relationship with stroke and aphasia patients. Qualitative Health Research 2001; 3: 308-321.

(54.) Sundin K, Jansson L, Norberg A. Understanding between care providers and patients with stroke and aphasia: a phenomenological hermeneutic inquiry. Nursing Inquiry 2002; 9: 93-103.

(55.) Roxberg a. Vardande och inte vardande trost. Doktorsavhandling. abo: abo Akademis forlag ISBN 951-765-233-X 2005.

(56.) Younger JB. The alienation of the sufferer. Advanced in Nursing Sciences 1995; 17: 53-72 (57.) Sundin K. Sense of ‘understanding and being understood’ in the care of patients with communication difficulties, Umea University Medical Dissertations. New Series No 699-ISBN 91-7191-933-3, Department of Nursing, Umea University, Umea, Sweden 2001.

(58.) Eldh AC, Ekman I, Ehnfors M. Conditions for patient participation and non-participation in health care. Nursing Ethics 2006; 13: 503-514.

(59.) Cullberg J. Kriser och utveckling. WS Bookwell, Finland 2001.

(60.) Morse JM, Penrod J. Linking concepts of enduring, uncertainty, suffering, and hope. Image: Journal of Nursing Scholarship 1999; 31: 145-150.

(61.) Strandberg G, astrom G, Norberg A. Struggling to be/shown oneself valuable and worthy to get care. One aspect of the meaning of being dependent on care–a study of one patient, his wife and two of his professional nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2002; 16: 43-51.

(62.) Benzein E, Norberg A, Saveman BI. The meaning of the lived experience of hope in patients with cancer in palliative home care. Palliative Medicine 2001; 15: 117-126.

(63.) Frankl VE. Man’s search for meaning: an introduction to logotherapy. Pocket Books, London 1984.

(64.) Jaarsma T, Halfen R, Tan F, Huijer Abu-Saad H, Dracup K, Diederiks J. Self-care and quality of life in patients with advanced heart failure: The effect of a supportive educational intervention. Heart & Lung 2000; 29: 319-330.

(65.) Sandelowski M. Combining qualitative and quantitative sampling, data collection, and analysis techniques in mixed-method studies. Research in Nursing and Health 2000; 23, 246-255.

[2] Ann-Sofi Barremo, leg. Sjukskoterska, Magister i omvardnad (RN, MSc), [2] Elisabeth Bruce, leg. Sjukskoterska, Magister i omvardnad (RN, MSc), [1] Monica Salander, leg, Sjukskoterska, Universitetsadjunkt (RN, Junior lecturer), [1] Karin Sundin, leg, Sjukskoterska, Medicine doktor, Universitetslektor (RNT, MSc, PhD, Assistant Professor) [1] Umea Universitet, Institutionen for Omvardnad, Campus Ornskoldsvik (Umea University, Department of Nursing, Campus Ornskoldsvik) [2] Vasternorrlands lans landsting, Ornskoldsvik (Vasternorrland County Council) Adress for korrespondens:

Karin Sundin, Umea Universitet, campus Ornskoldsvik, Box 843, SE-891 18 Ornskoldsvik karin.sundin@nurs.umu.se Barremo, Ann-Sofi; Bruce, Elisabeth; Salander, Monica; Sundin, Karin